The ritual is a sacred act and interruptions dissipate energy/Ritualen är helig, avbrott skingrar energin.  

Ett bord i mitten av rummet dukades med ett vitt bomullstyg på vilket uppdragna garn- och tråd placerats. Vid varje plats låg nål och blyertspenna. Gästerna fick ett statement uppläst för sig innan hen trädde in i rummet och godta en överenskommelse. Om gästen godtog överenskommelsen blev hen inbjuden till ritualen med en välkomstdrink.  

 Runt det dukade bordet markerades en cirkel uppritad och sju vita levande ljus tändes för att hålla kvar energin och närvaron samt för att hålla ihop cirkelns syfte i detta tillfälliga utrymmet.  

 Deltagarna leddes in i cirkeln och fick sätta sig vid dukningen. När alla satt runt bordet med nålar i handen, läste vi en kort text om vad vi hade lärt oss av våra mödrar. Därefter bjöds gästerna in att berätta om sina mödrar samtidigt som de broderade in sina deras namn i det vita tyget.  

 Fingrar sökte fram garntrådar som drogs till sig. De som inte hade nålar skrev in med blyertspenna eller virkade garnet mellan fingrarna. Den första berättelsen var försiktig och följdes av en lång paus. Sedan tog en annan vid, och så småningom delade en efter en något om sin mor eller sina mödrar. Sorgsna eller fina berättelser, historier om enkla eller komplicerade relationer, nära eller avlägsna minnen om stunder och kunskaper från biologiska eller icke-biologiska mödrar, styvmödrar liksom mormödrar. Vi grät, skrattade och delade en öm stund. Den broderade duken finns kvar med våra mödrars namn som en påminnelse om deras kunskap. 

 Dagen efter läste vi från IDA ett poem om vad våra mödrar har lärt oss. Berättelserna från ritualen invävda i poemet.

/IDA 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *